AppKnapp

På vilket sätt kan digitala verktyg stimulera barnets intuitiva lust att lära och stärka samspelet i gruppen? Det ville utbildningsförvaltningen i Botkyrka veta och gav Universitetet i Stockholm i uppdrag att ta reda på genom projektet AppKnapp – peka, lek & lär i förskolan som pågick under ett år i tre av Tumbas kommunala förskolor.

Ansvarig för projektet, Susanne Kjällander, fil dr i didaktik vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, har till sin hjälp en doktorand vid Uppsala universitet.

Ute i verksamheten är Idésprutan och eldsjälen Lena Lindström projektledare tillsammans med Fredrik Holmlund som agerar som IKT-strateg och support för förskolorna. Vill ni läsa projektplanen för forskningsprojektet finner ni den här!

KaffePaddan

AppKnapprojektet fick en flygande start med efterdyningar. Förskolor som inte deltar i forskningen ville också prova iPad. Varje förskola i Tumba har utsett en IKT-ambassadör med uppgift att sprida kunskap i ämnet vidare.

Samlingsplatsen hette Kaffepaddan, ett idé- och inspirationscafé, öppet en gång i månaden mellan 17-18.30 dit föreläsare bjudits in. Först ut var ingen mindre än Abdul Cohan, skolledare och IKT-samordnare vid Essa Academy i Bolton.

AppKnapp.se

I december 2012, på nyårsafton slog portarna för www.appknapp.se upp. Tanken är att vi skulle samla all den glöd & engagemang vi sett på Kaffepaddan och all nyttig information & tips vi hade på facebook-gruppen på samma ställe och dela med oss av den till hela landet. Vi kunde ju inte låta ”AppKnapp” dö ut.

Vi fick en underbar start med en underbar blandning av nyheter inom Pedagogik & Forskning, information om events, våra egna instruktionsfilmer och dessutom fick ”KaffePaddan” vara med som rubrik för alla nyttiga tips vi och pedagoger runt om i kommunen visste om.

Under 2013 växte AppKnapp.se och hade tusentals unika besökare i månaden från hela landet. Vi började recensera appar, tillbehör till iPad och vi fick till och med kontakt med tillverkare och app-utvecklare som ville att vi skulle recensera deras produkter.

Vi förenades alla under vårt ledord: Sharing is caring.

Nu började appknapp.se se ut som en djungel. AppKnapp hade allt som kunde underlätta för Botkyrkas- och Sveriges pedagoger. Inklusive support och guider under avsnittet ”SE & LÄR”. Men för att separera inspiration & support, och för att underlätta sitt eget jobb som support-tekniker för Tumbas förskolor skapade Fredrik Holmlund en support-portal vid namn ”help.”

På “help.” fick pedagogerna Guider, de kunde göra felanmälningar och de kunde boka tid med Fredrik via en interaktiv kalender. De kunde också hitta olika lösningar på deras problem eftersom vi lade upp en beskrivning på hur man löser ett problem – varje gång vi löste ett problem!

Tanken var ”Hjälp en, hjälp tusen.”

Mer än bara inspiration och information

Under dessa fyra år har AppKnapp gått från klarhet till klarhet. I fyra år har människor från hela landet lärt sig och blivit inspirerade med oss.

I december 2016 lämnade Lena Lindström Botkyrka Kommun och gav sig
av på nya äventyr i annat land!

Tack till eldsjälen Lena för allt hon delat med sig av.

Sharing is Caring.

Projektplan

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.

Två av tre förskolebarn 2-5 år använder datorn regelbundet visar undersökningen Småungar & Medier genomförd av Medierådet.

Barnets medfödda lust att lära utgör ett centralt begrepp i förskolans läroplan. I den betonas vikten av en rolig, fantasieggande och trygg miljö som lockar till lek och skapande vilket i sin tur lägger grund till och stimulerar barnets livslånga lust till lärande. Förskolan ska vara en experimentell samlingsplats där barnet får utlopp för sin skaparkraft och företagssamhet men också en kommunikativ mötesplats där varje individ oavsett ålder, kön och kulturell bakgrund känner sig sedd, trygg och del av en större gemenskap.

På vilket sätt kan digitala verktyg medverka till ökad uppfyllelse av förskolans mål och riktlinjer?

En nyligen genomförd undersökning av Medierådet (Småungar & Medier 2010) visar att två av tre tillfrågade föräldrar till förskolebarn mellan två och fem år uppger att deras barn regelbundet använder datorn. Enligt samma studie är datorn redskap för 96 procent av åldergruppen fem till nio år. Datatekniken är med andra ord ett naturligt inslag i vardagen även för unga användare och tillgången på datorer borde därför vara självklar i förskolans verksamhet.

I överensstämmelse med läroplanen ska förskolan sträva efter att varje barn ”utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa” (Lpfö 98, rev.2010 s. 10). Detta förutsätter att pedagogen känner sig bekväm med olika digitala verktyg och har kunskap om gällande regler för publicering, nedladdning, källkritik och är medveten om att dessa basfärdigheter i datavärlden också gäller barn och unga. För att säkerställa pedagogens kunskaper har kommunens slagit fast att samtliga pedagoger ska uppnå lägst nivå tre i skolverkets datautbildning praktisk IT att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.

Läroplan för förskolan

Två av tre förskolebarn 2-5 år använder datorn regelbundet visar undersökningen Småungar & Medier genomförd av Medierådet.

Brist på tid och digitala verktyg eller datorer med för låg prestanda för utbildningen kan var för sig eller tillsammans förklara läget. För den med ytterst blygsam datorvana eller ingen alls kan PIM-utbildningen som ett första steg in i cybervärlden te sig komplicerad medan användarvänliga pekplattor som iPad ett enkelt och lustfyllt sätt att närma sig tekniken även för datornovisen. Traditionella (och jämföresevis dyra) dataprogram lanseras i snabb takt som applikationer så kallade appar med i stort sett samma funktioner som men till ett avsevärt lägre pris. Om PIM är körskolan är pekplattan en automatväxlad bil.

Sett ur barnperspektiv har pekplattan många fördelar som skickliga marknadsförare redan insett. Marknaden formligen dränks av appar riktade till barn i förskoleåldern med varierad kvalitet. Här är det pedagogens uppgift att sovra och för det krävs kunskap.

DIGITALA MILJÖER & VERKTYG STIMULERAR SPRÅKUTVECKLING, SAMSPELET OCH LÄRANDET – ELLER?

Avsikten med föreliggande projekt är att utnyttja digitala verktyg och stimulerade lärmiljöer för att

  • uppdatera pedagogernas IT-kompetens till en modern nivå och integrera den i förskolans dagliga verksamhet
  • stimulera barnets lärande med lek som grund
  • förstärka det sociala samspelet i barngruppen
  • stärka kontakten med hemmen

STEG 1

Efter möte med förskolechefer om förutsättningar för APP KNAPP-projektet besöker projektledaren fyra förskolor. Detta för att få en bild av nuläget. Förmiddag auskultation, eventuellt fotografera/filma att ha som underlag och endast internt bruk. Eftermiddagen ägnas åt samtal med pedagoger och barn, i grupp och individuellt om detta är möjligt. Insamlat material utgör diskussionsunderlag för och hur respektive förskola vill

Särskilt intressant är att få inblick i hur barnen använder digitala medel utanför förskolan, när, hur och varför de använder dator, mobiltelefon, skype och pekplatta och höra vad de tycker och tror man kan använda digitala verktyg.

Vad gör vi idag som skulle bli bättre med digitalt stöd?
Hur tillgängligt är digitala verktyg idag på avdelningen?
Hur tillgängligt ska det vara?

STEG 2

Inspirationskväll för förskolepersonal, presentation av pekplattans funktioner och användningsområden. Tillfälle att prova olika appar för barn i förskoleåldrar.

Syftet är att väcka intresse för digitala verktyg genom användarvänlig utrustning och lust att bredda och fördjupa kompetensen ( motsvarande PIM).

Under inspirationskvällen ges också kort information om projektets syfte, upplägg och koppling till läroplanen. Projektetet ska ses om en kompetenshöjande möjlighet, inte som ett påtvingande uppdrag uppifrån, varför urvalet sker genom att förskolan ansöker om medverkan i projektet. Övriga förskolor utser en IKT-inspiratör som ingår i en referensgrupp tillsammans med projektförskolorna, med uppgift att sprida erfarenheter vidare. En
positiv inställning från start är viktig eftersom projektet är framåtsyftande och resultaten avsedda för utveckling av digitala miljöer.

STEG 3

Genomgång av projektet i dess helhet och olika faser. Målgrupp: Förskolechefer, områdeschef, projektledare och övriga medverkande. Fokus, avgränsning.

STEG 4

Information till berörd personal. Viktigt att samtliga i projektet deltar!

STEG 5

Information till berörda vårdnadshavare. Till upplägget likt inspirationskvällen. Föräldrar ska också få prova pekplattor, detta för att skapa en positiv inställning till projektet och delaktighet.

STEG 6

Våren blir ett förarbete och planläggning inför höstens mer forskningsinriktade insatser.

Projektstart. Tidsram 2 x 6 månader med månadsvis uppföljning. Ev revidering före del 2. Vad har vi lärt oss? Hur går vi vidare?

Lästips

casino app